Nyheter
Svenskans ställning försvagats
18 jun |
Polisen har blivit osynligare i Åboland
Färre poliser på fältet. Svenskans ställning har försvagats.
På sommaren då befolkningsmängden ökar i skärgården minskar polisen sin närvaro i bygden.
Färre poliser syns på vägarna och det blir svårare att sköta tillståndsärenden. Kansliet i Nagu har stängt hela sommaren, Kimito stänger i juli och Pargaskontoret håller öppet endast under förmiddagarna i juli. Vikarier och extra personal finns inte att tillgå.
– Den kanslipersonal som finns kvar är kraftigt överarbetad. Men statens effektivitetsprogram förbjuder oss att anställa mer folk, säger överkommissarie Kenneth Ramström vid Egentliga Finlands polisinrättning.
Fram till årsskiftet basade han för polisinrättningen vid Åbolands härad. Nu finns endast spillror kvar av den ”egna” åboländska poliskåren. Åboland är underställt Egentliga Finlands polisinrättning.
Övervakningsgruppen som i det egna häradet bestod av fem poliser har krympt till två. Deras arbetsfält omfattar numera hela Egentliga Finland och arbetsuppgifterna varierar från att fungera som närpoliser i skolor till att delta i olika jippon och evenemang. Cheferna sitter i Åbo och S:t Karins. Någon åboländsk förman finns inte längre.
– Den övervakning som fanns förut då vi var en självständig enhet har minimerats. Någon annan slutsats kan jag inte dra, säger Ramström.
Men vid Egentliga Finlands polisinrättning tillbakavisar överkommissarie Timo Malinen påståendena om att polisens närvaro har minskat.
– Personalstyrkan är lika stor som före årsskiftet. I alla fall i teorin skall vi synas lika mycket som förut.
Sammanlagt drygt 20 poliser ingår i den styrka som skall röra sig ute på fältet. Småkommuner som Kimitoön och Tövsala delar på samma resurser som storstaden Åbo.
Följderna blir att det syns färre i poliser i Åboland eftersom behovet är mindre än i Åbo.
– Vi fördelar resurserna dit de bäst behövs, säger Malinen.
Arbetsspråket i den nya polisinrättningen är finska och den svenskspråkiga servicen inom polisförvaltningen har blivit sämre.
När Ramström i maj skulle ge ett utlåtande om polisreformen till riksdagens förvaltningsutskott uppmanades han göra det på finska.Om han ville prata svenska skulle en tolk kallas in. Om han skrev på svenska, skulle en översättningsbyrå tvingas översätta texten till finska, vilket skulle ta tid och pappret skulle distribueras senare.
– Så fungerar alltså tvåspråkigheten hos lagstiftarna, säger Ramström.
Källa: Åbo Underrättelser 18.6.2009
http://www.åu.fi/au/2008068.php