Pressmeddelanden
Reformer försvagar svenskan
Council of Europe
Directorate General of Human Rights and Legal Affairs (DG-HL)
Secretariat of the Framework Convention for the Protection of National Minorities
F - 67075 Strasbourg Cedex
FRANCE
Rådgivande kommittén om tillämpningen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Expertkommittén för ramkonventionen om minoritetsspråk
Ärade kommittéledamöter,
Som undertecknad ordförande för den fria medborgarorganisationen Finlandssvensk Samling rf. ber jag få fästa kommittémedlemmarnas uppmärksamhet vid de åtgärder som har vidtagits eller som planeras i Finland rörande artiklarna 7, 9 och 10 av ramkonventionen om minoritetsspråk samt artikel 16 av ramkonventionen om administrativa och jurisdiktionella gränser, samt vissa andra artiklar i nämnda ramkonventioner.
Genom beslut av vederbörande myndigheter har ett antal administrativa och jurisdiktionella områden avskaffats i Finland. I varje enskilt fall har det svenska språkets ställning ändrats från majoritetsspråk till minoritetsspråk. Detta har försvagat svenskans ställning i landets administrativa och rättsliga organ. De avskaffade administrativa och jurisdiktionella områdena är:
- ÅKLAGARDISTRIKT: Genom ett beslut som förverkligades den 1 april 2007 fusionerades de tidigare 64 åklagardistrikten i landet till 15 stora åklagarämbeten. I Åboland medförde detta, att området förenades med Egentliga Finlands åklagarenhet, som har finska som majoritetsspråk. I Österbotten förenades kustområdets åklagardistrikt med inlandet, vilket likaså medförde en större enhet med finska som majoritetsspråk.
- SKATTEDISTRIKT: Hela landets skatteförvaltning reformerades under året 2006 så, att den nu består av åtta stora distrikt. Detta betydde, att t ex Raseborgs lokala skatteförvaltning, som hade haft svenska som majoritetsspråk, sammanfördes med Lojo skattebyrå, vars majoritetsspråk är finska.
- SOCIALSKYDDSDISTRIKT: Fr o m den 1 januari 2007 är Åbolands socialskyddsdistrikt en del av det större Åbo socialskyddsdistrikt.
Det har också föreslagits, att flera andra administrativa och jurisdiktionella områden med svenska som majoritetsspråk skulle avskaffas vid årskiftet 2007-08. De berörda områdena är:
- POLISDISTRIKT: Riksdagens förvaltningsutskott behandlade den 12 oktober 2007 ett förslag av Inrikesministeriet, enligt vilket polidistriktens antal i landet skulle minskas från 90 till 24. Åbolands polisdistrikt skulle avskaffas och annekteras till de närliggande finskspråkiga polisdistrikten. Svenska Österbotten, som annars skulle kunna bilda ett eget polisdistrikt, skulle delas mellan de finskspråkiga polisdistrikten i inlandet. Reformen skulle genomföras med interna beslut utan besvärsrätt.
- FÖRSTA GRADENS RÄTTSINSTANSER: Justitieministeriets arbetsgrupp föreslog den 29 oktober 2007, att domstolarnas antal i landet skulle minskas från 54 till 25. Den författningsenliga domstolen skulle bevaras i Mariehamn, liksom också domstolen i Korsholm, medan domstolarna i Pargas och Raseborg skulle med största sannolikhet annekteras till domstolarna i Åbo och Lojo. Detta skulle medföra, att domstolarnas nuvarande svenska majoritet skulle förvandlas till en mikroskopisk (i Åbo) eller också betydande (i Lojo) minoritet inom de nya domstolsområdena.
- Arbetsgruppen föreslår, att de språkliga rättigheterna skulle upprätthållas genom nya svenskspråkiga avdelningar, vilkas personal skulle garantera en slags funktionell autonomi åt svenskspråkiga målsägare. Enligt vår uppfattning skulle detta närmast ha en kosmetisk effekt, eftersom rättsmål i landet vanligen omfattar både svenskspråkiga och finskspråkiga parter. De svenska avdelningarna skulle i praktiken få sköta ett mycket litet antal rättsmål, och t o m om personalen vid dessa avdelningar vore fulltalig i början skulle kostnaderna vara betydligt högre än i det nuvarande systemet.
- EXEKUTIONSDISTRIKT: Det planeras också, att Åbolands och Raseborgs exekutions¬distrikt skulle avskaffas. Åbolands distrikt skulle i så fall förenas med Åbo stordistrikt, vilket skulle sätta svenskan i minoritetsställning.
Redan de hittills förverkligade reformerna visar tydligt, att utvecklingen är systematisk, medan planerna om nya reformer inom den närmaste framtiden visar en ännu tydligare likgiltighet för den språkliga minoritetens rättigheter. Utvecklingen har dessutom skett trots att det har förts en politisk diskussion om minoritetsspråkets ställning i de drabbade områdena. Reformerna av de administrativa och jurisdiktionella områdena motiveras med ekonomiska skäl. Samtidigt erkänner artikel 17 av Finlands grundlag svenskan som ett officiellt språk på riksnivå. Enligt artikel 122 av grundlagen borde svenskan alltid beaktas, när administrativa eller jurisdiktionella gränser ändras. Resultatet av de vidtagna och planerade åtgärderna är, att det svenska språket kommer att förlora sin ställning i landets förvaltning och rättsväsen.
I framtiden kommer strafflagsrättsliga ärenden med en svenskspråkig part inte nödvändigtvis behandlas på svenska av polisen, åklagaren, domstolen eller de verkställande instanserna. Ämbetsmännen i de nya, stora förvaltningsområdena kommer inte att ha den nödvändiga språkliga kompetensen. Avskaffandet av polisdistrikt, åklagarenheter samt exekutionsdistrikt försvagar den grund på vilken verksamheten i första gradens domstolar baserar sig. Reformerna driver utvecklingen i en riktning som gör finskan till landets enda offentliga språk.
Vår förening anser att situationen är allvarlig. Redan de hittills vidtagna åtgärderna har rubbat de språkliga förhållandena i områden bebodda av minoritetsbefolkningen. Åtgärderna syftar tydligen på att kränka de i ramkonventionen nämnda rättigheterna och friheterna. Åtgärderna är avsiktliga, och besvärsrätten saknas. Den svenskspråkiga minoriteten har inte förunnats en möjlighet att delta i beslutsprocessen. Av dessa orsaker ber vi Kommittén att så snabbt som möjligt starta en undersökning med därtillhörande samlande av information från de nationella myndigheterna i Finland. Vi ber också Kommittén att öppna en dialog med Finlands regering, så att de planerade åtgärderna kan återkallas.
Kimito och Strasbourg, den 21 november 2007
Gösta von Wendt
Ordförande
Finlandssvensk Samling rf.
Council of Europe
Directorate General of Human Rights and Legal Affairs (DG-HL)
Secretariat of the Framework Convention for the Protection of National Minorities
F - 67075 Strasbourg Cedex
FRANCE
Kansallisten vähemmistöjen suojeluasioiden neuvoa-antava komitea
Kieliä koskevan puiteyleissopimuksen asiantuntijakomitea
Hyvät Komitean jäsenet,
Vapaana kansalaisjärjestönä toimivan yhdistyksen Finlandssvensk Samling ry:n hallituksen puolesta pyydän saada kiinnittää Komitean jäsenten huomion niihin toimenpiteisiin, jotka on pantu täytäntöön tai joita suunnitellaan Suomessa. Toimenpiteet liittyvät erityisesti kieliä koskevan puitesopimuksen artikloihin 7, 9 ja 10 sekä toimivalta-alueita koskevan puitesopimuksen artiklaan 16, mutta myös muihin artikloihin.
Asianomaisten viranomaisten päätöksillä on lakkautettu joukko hallinnollisia toimivalta-alueita. Jokaisessa tapauksessa ruotsin kieli on muuttunut kaksikielisen toimivalta-alueen enemmistökielestä vähemmistökieleksi, mikä on heikentänyt ruotsin asemaa maan hallinnon ja oikeuden kielenä. Lakkautetut toimivalta-alueet ovat:
- SYYTTÄJÄYKSIKÖIDEN ALUEET: 1. huhtikuuta 2007 toimeenpannulla päätöksellä 64 syyttäjäyksikköä fuusioitiin 15 suureksi syyttäjänvirastoksi. Turunmaan alueella tämä tarkoitti sitä, että alue liitettiin Varsinais-Suomen syyttäjäyksikköön, jossa suomi on enemmistökielenä. Pohjanmaalla rannikkoalueen syyttäjäyksiköt yhdistettiin sisämaahan, minkä johdosta alueen koko kasvoi ja sen enemmistökieleksi tuli suomi.
- VEROPIIRIT: Vuonna 2006 maan verohallinto uudistettiin alueellisesti siten, että se koostuu nyt kahdeksasta suuresta piiristä. Esimerkiksi Raaseporin paikallisverohallinto, jossa ruotsi oli enemmistökielenä, yhdistettiin Lohjan verotoimistoon, jonka enemmistökielenä on suomi.
- SOSIAALITURVAPIIRIT: 1. tammikuuta 2007 lähtien Turunmaan sosiaaliturvapiiri yhdistettiin suurempaan Turun sosiaaliturvapiiriin.
Vuoden 2007 lopussa tai vuoden 2008 alussa lakkautettavaksi on lisäksi ehdotettu joukko muita kaksikielisiä toimivalta-alueita, joissa ruotsi on tällä hetkellä enemmistökielenä. Näitä ovat:
- POLIISIPIIRIT: 12. lokakuuta 2007 eduskunnan hallintoasiainvaliokunta käsitteli Sisäasiainministeriön suunnitelmaa vähentää poliisipiirien määrää 90:stä 24:ään. Ministeriö esittää, että Turunmaan poliisipiiri lakkautetaan ja yhdistetään lähialueiden suomenkielisiin poliisipiireihin. Ruotsinkielinen Pohjanmaa, joka kokonsa puolesta voisi muodostaa oman suuren poliisipiirinsä, ehdotetaan jaettavaksi sisämaan suomenkielisten poliisipiirien kesken. Muutokset on tarkoitus toteuttaa sisäisin päätöksin ilman valitusoikeutta.
- ENSIMMÄISEN OIKEUSASTEEN TUOMIOISTUIMET: 29. lokakuuta 2007 oikeusministeriön työryhmä ehdotti että tuomioistuinten määrää vähennetään nykyisestä 54:stä 25:een. Tämä säilyttäisi asetusten mukaisen ensimmäisen asteen tuomioistuimen Maarianhaminassa ja tavallisen ensimmäisen asteen tuomioistuimen Mustasaaressa. Paraisten ja Raaseporin tuomioistuimet sen sijaan mitä todennäköisimmin lakkautettaisiin ja yhdistettäisiin Turun ja Lohjan tuomioistuimiin. Tämä johtaisi siihen, että tuomioistuinten nykyinen ruotsinkielinen enemmistö muuttuisi vähemmistöksi, jonka koko olisi häviävän pieni (Turussa) tai myös huomattavan suuri (Lohjalla).
- Työryhmä esittää että kielellisten oikeuksien ylläpitämiseksi uusiin suuriin tuomioistuimiin perustettaisiin ruotsinkielisiä osastoja, joiden ruotsinkielinen henkilökunta tarjoaisi ruotsinkielisille asianosaisille eräänlaisen toiminnallisen autonomian. Käsityksemme mukaan tämä olisi kuitenkin vain kosmeettinen toimenpide, joka ei voisi toimia todellisessa maailmassa, jossa oikeusasioissa on yleensä sekä ruotsin- että suomenkielisiä osapuolia. Ruotsinkielisille osastoille jäisi hoidettavaksi erittäin vähän oikeustapauksia, ja vaikka näiden osastojen henkilökunta alussa olisi täysimittainen, ratkaisu olisi kustannuksiltaan huomattavasti nykyisiä tuomioistuimia kalliimpi.
- ULOSOTTOPIIRIT: Suunnitelmien mukaan myös Turunmaan ja Raaseporin ulosottopiirit tullaan lakkauttamaan. Turunmaa liitettäisiin tällöin Turun suuralueeseen, jossa ruotsista tulisi vääjäämättä vähemmistökieli.
Kehitys on nähdäksemme jo tähän mennessä toimeenpantujen uudistusten pohjalta systemaattista. Vielä suurempaa piittaamattomuutta vähemmistökielen asemasta osoittavat lähitulevaisuuden suunnitelmat. Huomattava on, että kehitys on tapahtunut siitä huolimatta, että maassa on käyty poliittista keskustelua, joka on pyrkinyt lisäämään vähemmistökieltä koskevaa tietoisuutta asianomaisilla alueilla. Toimivalta-alueiden uudistamisen tarkoituksena on taloudellinen säästö, mutta samanaikaisesti Suomen perustuslain artikla 17 tunnustaa ruotsin maan kansalliskieleksi. Perustuslain artiklan 122 mukaan ruotsin kieli tulisi aina ottaa huomioon, kun toimivalta-alueita muutetaan. Toteutettujen ja ehdotettujen toimenpiteiden yhteisvaikutus on se, että ruotsi menettää merkityksensä maan hallinnon ja oikeuslaitoksen kielenä.
Tulevaisuudessa rikoslain piiriin kuuluva asia, jossa on ruotsinkielinen osapuoli, ei välttämättä saa ruotsinkielistä käsittelyä poliisin, syyttäjäviraston, tuomioistuimen ja toimeenpanovallan taholta. Uusien, suurten toimivalta-alueiden virkamiehillä ei tule olemaan tarvittavaa ruotsin kielen taitoa. Poliisipiirien, syyttäjäyksiköiden ja ulosottopiirien lakkauttaminen horjuttaa sitä pohjaa, jolle ensimmäisen asteen tuomioistuinten toiminta perustuu. Muutokset ajavat kehitystä suuntaan, jossa suomesta tulee maan ainoa asiointikieli.
Järjestömme käsityksen mukaan tilanne on vakava. Jo toteutetut ja suunnitellut toimenpiteet muuttavat vähemmistökansallisuuden asuttamien alueiden kielellisiä suhteita. Toimenpiteiden tarkoituksena näyttää olevan puitesopimuksen mukaisten oikeuksien ja vapauksien loukkaaminen. Toimenpiteet ovat tietoisia, eikä niistä voi valittaa oikeusteitse. Ruotsinkielisellä vähemmistöllä ei ole ollut mahdollisuutta osallistua päätöksentekoon. Tästä syystä pyydämme Komiteaa pikaisesti keräämään asianomaisilta kansallisilta viranomaisilta tietoa meneillä olevista toimenpiteistä. Pyydämme myös, että Komitea avaisi dialogin Suomen hallituksen kanssa, jotta suunnitellut toimenpiteet voidaan peruuttaa.
Kemiö ja Strasbourg, 21. marraskuuta 2007
Gösta von Wendt
Puheenjohtaja
Finlandssvensk Samling ry.21.11.2007